2. Nordsjööversvämningen 1953

Extra edition of the Dutch News in 1953, in which the first images are shown about the devastated area.
Video: First news about floods 1953
Kombinationen av en springflod och den tillhörande nordvästra stormen på Nordsjön ledde till en allvarlig naturkatastrof vilken påverkade England, Belgien och Nederländerna på natten av den första februari 1953. Sammanlagt dog 2167 människor, av vilka 1835 kom från Nederländerna. Denna katastrof har haft en stor inverkan på hur Nederländerna försvarar sig mot havet idag, och i framtiden.

2.1 Tillflyktsorter, vallar och polders


Animation: Flooded area
Förr i tiden inträffade översvämningar mycket oftare i Nederländerna. Vid dessa dog ibland tusentals människor.
För att försvara sig från havet började folk bygga tillflyktsorter; de så kallade ’vlietbergen’ eller ’terpen’-högarna. När storleken på dessa högar började växa byggdes små byar längst upp på kullar. För att sammanlänka dessa byar byggde folk små vallar mellan dem, genom vilka poldrarna uppkom. På grund av konstruktionen av vallar och genom väderkvarnar som höll poldrarna torra, växte sig Nederländerna större bit för bit.

2.2 Försvagade vallar

Dike that just survived the enormouse high tides. Clearly one can see that the dike has been undermine to the core.
Dike undermining
Det blev tydligt att vallarna inte var höga nog att hålla ute höga vattennivåer redan åren innan 1953 års Nordsjööversvämning. Den sammanlagda längden av alla vallar var för lång och de hade försvagats av misskötsel och genom skador orsakade under Andra Världskriget. En plan för strukturell förbättring av vallarna och en förkortning av kustlinjen kom mödosamt igång och därför genomfördes i själva verket endast några få mindre projekt. Vid slutet av januari 1953 presenterade Deltakommissionen den första rapporten som dokumenterade planerna för att koppla bort de större sjöarmarna som skydd mot havet. Dock hände det oundvikliga bara några dagar senare.

2.3 Klimatologisk orsak till ’watersnoodramp’

Through enormous hole in the dike water makes itself a way to the lower laid land.
Dike destroyed
Det undermåliga skicket av många av vallarna i deltaområdet blev smärtsamt uppenbart morgonen den första februari. Den 30:e januari uppstod ett stormfält med ett enormt lågtryck bakom sig söder om Island. Det rörde sig från nordväst i riktning mot Holland och drev framför sig stora mängder vatten i riktning mot Calais sundet. Denna trånga passage fungerade som en tratt och vattnet fick mer och mer fart. Flodvågen blev värre och ökade i styrka genom påverkan av en orkan utanför Skottland. På vissa platser i Nederländerna strömmade vattnet redan över vallarna. På natten av den 31:a januari blev stormen starkare över
Horse standing in the water
Horse standing in the water
 Nordsjön och kustområdena utsattes för vindhastigheter av styrka 10. Dessutom förenades stormen med springfloden, vilket under påverkan av solen och månens position gjorde att vattnet kom mycket högre än det vanligtvis gjorde.
Det högsta vattenståndet nåddes kl. 03:24 den morgonen: 4,55 meter över måttet Normaal Amsterdams Peil (N.A.P). Vallarna var inte designade att stå emot så höga nivåer och de första vallarna gav vika innan den högsta nivån nåddes. Sammanlagt förstördes 89 vallar.

2.4 Havets förödande kraft

House that still stands on a few wooden beams and one outer wall.
Vestiges of a house
Många vaknade skrämda av vattnet den natten. Hus kollapsade av kraften från det strömmande vattnet och den härjande stormen. Hur allvarlig situationen var i de drabbade områdena var ännu inte uppenbar utifrån. Situationen blev värre när en andra flodvåg träffade kusten senare på eftermiddagen den första februari. Denna flodvåg tog flest liv. Eftersom de flesta av vallarna redan var förstörda höjdes vattennivån till en ännu högre nivå i poldern. Många av husen som hade klarat sig undan den första flodvågen kollapsades av den andra. För många kom hjälpen för sent.

2.5 Undsättning

Rescue-squad walks over one of the temporary emergency sandbag dams.
Sandbag dam
På grund av de översvämmade transportnäten tog det lång tid innan räddningsoperationerna kunde inledas. Hur allvarlig situationen var blev tydligt först på måndagen den andra februari. Invånare från de påverkade områdena evakuerades och varor och sandsäckar släpptes ned med flygplan. Ett stort hjälpprogram inleddes snabbt, både inifrån och långt utifrån Nederländerna.

2.6 Återbyggnad av de påverkade områdena

Nylon sandbags are use to close the opening in the embankment
Closure with sandbags
Minister Drees meddelade den 4e februari 1953 i regeringens andra kammare att återbyggnaden av vallarna skulle få högsta prioritet. Dessutom startade regeringen Deltakommissionen, ledd av generaldirektören för Departementet för vattenvägar och allmänna verk, herr Maris. Under tiden arbetade volontärer och fördämningsarbetare hårt med att stänga hålen i vallarna så effektivt som möjligt. Där hålen var för stora stängdes de med sammanfogade stenkistor. Område deklarerades officiellt vara torrt igen vid slutet av 1953.

2.7 Konsekvenser

Vattnets konsekvenser var katastrofala.

• 1835 människor dog som ett resultat av katastrofen
• 200 000 boskap drunknade
• 200 000 hektar land översvämmades
• 3000 hus och 300 jordbruk förstördes
• 40 000 hus och 3000 jordbruk skadades
• 72 000 människor evakuerades
• 91 km vallar skadades kraftigt i Zuid-Holland med hål minst 1 km stora
• 10 km vallar skadades kraftigt i Nood-Brabant
• 38 km vallar skadades kraftigt i Zeeland med hål minst 3,5 km stora